paus

Egentilgen vill jag inte alls förstå. Jag vill vara kall som en sten och utan känslor..
allt skulle vara så mycket lättare då och allt som gör ont skulle lämna mig.

Just nu står allt på paus men inte alls stilla och jag skulle vilja fått trycka play för längesedan
men det är du som har kontrollen och jag väntan.
Med väntan kommer alltid lite hopp och det  är det jag lever för.

Kommentarer

HÄR NERE FÅR DU VARA MED :)

Glöm inte ditt namn:
Kom ihåg mig?

Din E-postadress: (Syns bara för dig & mig.)

Din blogg adress:

Varsågod!

Trackback
RSS 2.0